Stampar.

står o stampar.
försöker springa. kommer ingen vart.
vill fyllas med lycka men tomheten tar över.
förvirringen. oron. rädslan. otryggheten. osäkerheten.
frågar mig själv: "vad vill du?".
utan något svar stampar jag vidare.
jag har stampat ett hål i marken nu.
jag tappar balansen.
jag faller. hårt.
jag ser mig omkring. hål överallt.
ett bevis på att det inte är första gången jag har stått här o stampat.
jag reser mig upp, som alla andra gånger.
med rödsprängda ögon o blodiga knän höjer jag nu rösten.

jag skriker till mig själv: "VAD VILL DU? PÅ RIKTIGT, VAD VILL DU?".
fortfarande inget svar.
allt börjar om på punkt ett igen.
jag stampar, faller, blir skadad, men reser mig upp.

jag reser mig upp för att jag måste.
ett hål fyllt med INGET ska inte få vinna över mig.

den stora frågan är NÄR alla småhål kommer bilda ett enda stort jättehål.
ett enda stort jättehål som jag kommer falla i.

jag hoppas att jag hinner hitta mig själv och vad jag vill innan den stunden kommer.

Jag vet inte vad jag vill. 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0