Panikslagen.

Jag var glad.
Glad för att jag vaknade upp på rätt sida.
Glad för att jag skulle få köra bil.
Glad för att jag skulle äta god mat.
Glad för att jag var glad. 

Inget skulle få förstöra min glädje. Inget.

Ett brev damp ner i brevlådan med mitt namn på, som jag ivrigt öppnade. 
När jag läste att jag skulle bli inlagd tog jag tillbaka det där med att inget skulle få förstöra min glädje.

Jag är inte rädd, jag är panikslagen. 



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0